Här träffar vi Sjöjungfrun Fred som visserligen är vacker trots sitt gröna hår, men särskilt charmig kan man väl knappast säga att hon är. Ändå lyckas hon få två riktiga godingar på kroken, när hon helt plötsligt via sitt jobb som marinbiolog tvingas undersöka vem som smutsar ner hamnen alldels utanför akvariet. Och även om det är ett tufft jobb att sätta dit miljöbovarna visar det sig sen att det blir ännu svårare att välja mellan männen, den snygge biologen som tycks ha dröm om sjöjungfrur hela sitt liv eller den mystiske prinsen av Svarta Havet som precis som henne har fenor.
Hon har gjort det igen, en underbar hjältinna som nog är bland de mer otrevliga jag har tyckt om på länge, trots detta flockas männen kring henne och som alltid får alla sin beskärda del, jag ser verkligen fram mot en fortsättning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar